Planeringen av landsvägar baserar sig på landsvägslagen och -förordningen. Planeringen av järnvägar baserar sig på järnvägslagen och -förordningen. När en ny landsväg eller järnväg planeras eller en nuvarande landsväg eller järnväg förbättras ska planeringen basera sig på en markanvändningsplan som bygger på markanvändnings- och bygglagen.
Landsvägarna underhålls av staten. Som väghållningsmyndighet fungerar den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen). Ansvarsområdet för trafik och infrastruktur vid NTM-centralen beställer planeringen, anläggandet och underhållet av landsvägar av företag som producerar dessa tjänster. Trafikverket beställer anläggandet av stora utvecklingsinvesteringar.
Järnvägarna underhålls av Trafikverket, som beställer planeringen, anläggandet och underhållet av järnvägar av företag som producerar dessa tjänster.
Farlederna underhålls huvudsakligen av Trafikverket (över 80 % av de allmänna farlederna). Trafikverket sköter också om kanalerna (öppna kanaler och slusskanaler) som finns i farlederna.
Man vill i första hand förbättra en befintlig trafikled framom att bygga en ny väg, järnväg eller farled
Stora, riksomfattande projekt för att utveckla trafiklederna planläggs centraliserat, och beslut om dem fattas av riksdagen. Övriga vägprojekt planläggs av de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna. Alla utom de stora, riksomfattande ban- och farledsprojekten planläggs av Trafikverket.
Trafikverkets planeringsprogram utarbetas i samarbete med andra parter inom samhällsplaneringen. Det finns tre olika slags planer beroende på tidsperioden som de omfattar:
- långsiktiga planer (10–30 år),
- verksamhets- och ekonomiplaner (4 år) och
- realiseringsprogram som baserar sig på budgeten och som uppgörs årligen.